Med detta inlägg vill vi demonstrera hur vi rent praktiskt arbetar med bloggen som ett pedagogiskt verktyg i syfte att hjälpa elever utveckla sin medie- och informationskompetens. Vi kommer att använda oss av begreppen mediekompetens, informationskompetens, medie- och informationskunnighet, media literacy, digital literacy, transliteracy, digital citizen för att här, på en metanivå, försöka beskriva hur vi arbetar. Så, vad står det i ne.se om skolbibliotek, mediekompetens och informationskompetens? Hmmm…låt oss kolla in Wikipedia! Testa engelska söktermer (media- and informationliteracy, transliteracy etc.) i engelska Wikipedia. Vi diskuterar med eleverna om hur ne.se och Wikipedia fungerar, fördelar och nackdelar, vikten av källkritik och att engagera sig samt uppdatera/förbättra artiklarna om man är missnöjd. Kanske borde vi kolla i skolans bibliotekskatalog också! Hittar forskningsantologin Skolbibliotekets roller i förändrade landskap också! Glöm inte Stadsbibliotekets katalog! Om eleverna inte har lånekort hjälper vi dem, visar hur de söker, hittar, reserverar, använder deras databaser, lånar e-böcker. För att komma dit, klicka på bilden nedan.
Eftersom Statens Medieråd är aktiva aktörer i detta sammanhang och i februari släppte en helt ny lärresurs som kallas MIK-rummet, rekommenderar vi att man går in och tittar på den. En annan myndighet är naturligtvis Skolverket som kontinuerligt publicerar artiklar inom området. På Svensk biblioteksförenings hemsida kan vi också läsa om hur de definierar och förhåller sig till MIK. Om man vill ha högskolepoäng inom MIK så erbjuder även BHS en MIK-kurs under våren. Håll också utkik efter Olof Sundins antologi i ämnet.
Kommer ni ihåg att vi kunde läsa om både UNESCO och Nordicom i artikeln vi hittade på Wikipedia?! Googla vidare på begrepp som MIK och UNESCO. Då hittar vi en rapport av UNESCO och förstår ganska snart att GU’s Nordicom hänger ihop och dessa kan betraktas som användbara i ett initialt skede?! Alla källor diskuteras med “källdetektivens ögon”. Målet är att eleverna ska veta hur de identifierar en källa, värderar den för uppgiftens konstruktion, och resonerar kring detta i såväl tal som skrift, helt enkelt: att vi utvecklar ett källkritiskt mindset. Det källkritiska samtalet äger ALLTID rum. Kolla Källans stödfrågor används förtjänstfullt. .SE är bra om en fördjupning krävs. Om man hellre vill titta eller lyssna på film/radioprogram så länkar vi gärna till GR’s SLI.se apropå källkritik på nätet (Mediatiden : Vem kan man lita på?) och UR’s helt fantastiskt generösa och öppna lärresurs rekommenderas också varmt. På vår skola betalar vi mycket för våra databaser och dessa vill vi ska användas samt visa eleverna hur man söker i dem.
I databasen Retriever hittar eleverna inscannade tidningsartiklar om mediekunnighet. Om vi söker i EBSCO‘s databaser så går vi lugnt och metodiskt igenom sökteknik. Här kan vi få en möjlighet att diskutera skillnader mellan akademiska- och populärvetenskapliga texter?!
Som ni ser så glider vi nu in på ett “nytt” begrepp, transliteracy som innebär “the ability to read, write and interact across a range of platforms, tools and media from signing and orality through handwriting, print, TV, radio and film, to digital social networks”. Joyce Valenza talar om just detta; transliteracy, digital citizenship, virituella bibliotek som digitala och mobila lärytor, vikten av en digital kurator, kreativitet, informationssökningsbeteenden hos unga, nätcommunities och skolbibliotekariens ständigt förändrade roll… Kolla in hennes arbete här! Bobbi Newman (librarian by day) och Buffy Hamilton (the unquiet librarian) talar båda om transliteracy och den medlärande och närvarande bibliotekarien i presentationer på Youtube.
Att utveckla mediakompetens och/eller ‘transliteracy’ är något vi måste göra tillsammans för att bli kreativa medskapare, producenter och kommunikatörer. Det krävs mod och nyfikenhet men också en hel del visdom. Detta skulle möjliggöra en helt annan undervisning där meningsskapande skulle få stå i centrum. När vi börjar umgås tillsammans i dessa “rum” så blir också vårt ansvar gällande kränkningar och nätmobbning extra tydligt. Detsamma gäller när vi producerar egna grejer på nätet som vi är stolta över, kanske är det då vi KAN och SKA lära oss mer om Creative Commons, plagiering och upphovsrättsliga frågor:
Om ni vill hänga med i vad som sker när det gäller #transliteracy så kolla in twittret!
Nu skulle vi vilja be er att förbättra/förtydliga/lägga till/redigera informationen som står om skolbibliotek på svenska Wikipedia. På så sätt kanske vi kan komma fram till en gemensam definition av vad skolbibliotek innebär för oss idag! Detta för att bli så mediekunniga och informationskompetenta som möjligt 🙂
Twitterlogg om MIK2013 på Pedagogen den 4 december. Kolla in twitterflödet från MIK-dagen här. Och glöm inte att uppdatera artikeln om skolbibliotek på Wikipedia. Peter har börjat. Tack för det, Peter Rydén/Tingholmsbibliotekarien!
theunlimitedlibrary 